måndag 7 februari 2011

Förlossningsberättelse

Eller inte. Så här var det iallafall efter att N kom till världen för snart fyra år sedan.
Nora föddes på Karlskoga lasarett efter mycket vägande fram och tillbaka. Till slut lät jag "det mysiga och trevliga" vinna mot barnläkartillgången. Helt sjukt kan tyckas men så var det. Med facit i hand tycker jag att valet var fel. Helt fel.
Förlossningen gick bra men sedan var det inte många rätt. Vi glömdes liksom bort. Ingen smörgås efter att ha kört ett rätt tufft arbetspass mellan klockan 22.20 och 02.20 (ja jag fattar att de hade andra viktigare saker att pyssla med men efter att ha krystat bebis i cirka en timme hade det vart fint och fylla på lite proteiner, kolhydrater och fett!!!)
Bortglömd på uppvaket efter bloodpatchen (googla det den som vill, det läckte typ från sticket för ryggbedövningen. Vilket i sin tur gav blixtrar och dunder i huvudet på mig i två dagar, BP gjordes för att bota detta)
Smörgås till middag (mannapudingen var slut?!)
Mitt barn tog inte bröstet, hjälp fick jag först efter att jag blev arg när de hade matat i henne ersättning istället.
Pga min huvudvärk var jag beordrad sängläge men ändå hänvisades jag till skåpet i korridoren när N hade kräkts på sina kläder.
I mitt rum där jag förväntades ligga minst tre dagar fanns det två osköna korgstolar att sitta i. Grattis, mr M ville väldigt gärna sitta så 16 timmar om dygnet, eller?! (Familjerummen var upptagna men jag var rätt sjuk, kunde inte pappan till mitt barn fått något trevligare att sitta på?)
Nästa barn ska födas i Örebro är det tänkt. På USÖ.
När jag träffade barnmorskan idag fick jag veta att i Örebro, där förväntas man åka hem efter sex timmar om allt är bra. Gött! Det passar mig!
PKU provet som ska tas efter 2-5 levnadsdygn ska då tas på BMM i Laxå. Lyx! Vi behöver inte åka tillbaka till USÖ för det.
BMM är bara bemannad 1-2 dagar i veckan och något annat alternativ finns inte. Men hallå? Det kan väl inte vara mitt problem?!
Det var ju precis vad man vill höra. Som om jag inte har annat att oroa mig för...
Ja men det skulle säääkert ordna sig! Hon var visserligen bara anställd till sista mars och är ju bara min tredje barnmorska under de här trettio veckorna, men visst skulle hon hjälpa mig så att det ordnade sig, om hon var kvar då...
Att det var fullt på förlossningen, ja det är ju det i den perioden i Örebro också så... Ah men då så! Jag väntar en månad med att föda den här gången då så kan jag åka till Karlskoga som är sååå bra och sååå mysigt!
BlockcitatJag kan tillägga att jag bröt ihop när jag kom hem. Då hade jag dessutom blivit bortglömd på VC där jag skulle glukostestas (för det gör inte BM här längre utan det får man köa för ihop med alla andra som ska ta prover). Cirka trettio minuter satt jag där. Sticket i fingret tog cirka trettio sekunder med tvätt, provsvar och plåster...

2 kommentarer:

Ing-Marie sa...

Stackare... kan de behandla föräldrar som fått barn hur som helst...Att det var i Kga förstår jag . Har blivit bortglömd där många ggr men aldrig på BB dock.
Man får inte heller vara sjuk för att besöka VC eller sjukhus har jag märk. De börjar känna mig både i Laxå och på akuten i Kga för jag klagar så fort jag väntat över en kvart . Så jag säger var inte rädd förr dom "på dom bara nu är det du som vill ha uppmärksamhet och behöver hjälp och förståelse"
Ta det lungt med tapetserandet så du inte får åka in för tidigt. Kram på dig tjejen

Anonym sa...

Hörde att ungdomsmottagningen i Laxå har stängt nu oxå!Vart ska då dessa ungdommar ta vägen med sina problem om man inte har nån att prata med...
Kram