Jag har varit på bio med min mamma idag. På "En man som heter Ove".
Jag var väldigt förväntansfull.
Efter första scenen funderade jag på om det var en så bra ide att se filmen. Ove är ju lite, hmm, speciell.
Efter filmen var jag den enda som gömde svullna ögon och torkade snorig näsa. Om jag skäms för det? Svar ja. Varför i hela friden måste jag grina för allt?!
Filmen får fem lapp-toppar av fem möjliga. Kanske ökar betyget för att det var typ hundra år sedan jag var på bio. Kanske även för att det var skönt att komma hemifrån en stund. (Kanske borde den syntolkande tanten bredvid mig i så fall sänka betyget en smula.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar